Lite om tvångsblandning
Partiledardebatten i SVT var på gränsen till totalt journalistiskt haveri. I statlig television tilläts programledarparet gång på gång att överrösta och avbryta de rödgröna, men inte de brunblåa, som fick avsluta i godan ro. Vilka satt i kontrollrummet egentligen? Inte en gång, utan under precis hela debatten tilläts detta pågå. Om de rödgröna vinner, så är det inte mindre än en bragd.
Men hörni, vi måste visst prata om läget igen, eftersom media och politiker undviker frågan om de höga priserna på svenska hyresrätter med precision. Tittar på kartan över Malmös rikaste, respektive fattigaste, områden och ser att de stämmer hyfsat väl överens med Malmömodellens zonindelningar. Det vill säga, inte nog med att läget finns som en del av bostadens bruksvärde så adderar Malmömodellen på ytterligare värde och högre hyror om du bor i ett omtyckt eller populärt område; där de rikaste lever är alla bostäder dyrast. Det är att verkligen hundraprocentigt se till att vi segregerar stan fullt ut. Det är skamligt och politiskt högintressant när man samtidigt i debatten talar om tvångsblandning och ”smetar ut ut problemen” enligt Åkesson. Hur i hela friden kan man ens använd sig av begrepp som TVÅNGSBLANDNING!? Det låter Ku Klux Klan, som något från rasbiologin, närbesläktat med ord som tvångsgifte, könsstympning, rasblandning och tvångssterilisering. Som att tvingas ligga sked med en total främling, kanske en gammal missbrukare med skört psyke som inte duschat på länge, i sitt eget hem på samma madrass på golvet. Ett hot om att uppgå någon annans läskiga kropp om man skulle bygga lite radhus vid ett höghusområde, eller några hyresrätter i Danderyd. Max Hjelm skriver klokt i DN om detta. Men som sagt, om de bygger några lägenheter i ett trevligt och populärt område kommer hyrorna vara så höga att kreti och pleti ändå inte har råd att flytta dit. Men, nu ett litet men till, om Svenssons som alla tjatar om och vill gulla med politiskt, inte vill lägga över halva sin inkomst på hyran, så blir det enbart riktigt desperata människor och de med pengar kommer att flytta till de populäraste områdena. Frågan är vart alla Svenssons som bor i hyresrätter ska ta vägen, de som idiotförklaras gång på gång, människor som vill ha råd att äta, resa, spara, träna och leva också. Kanske, hemska tanke, ha råd att skilja sig.
De ”Svenssons” som vill kunna leva OCH bo bor idag i områden som S:t Knut, Karlskronaplan, delar av Slottstaden, Dammfri, Möllan och Kirseberg och liknande (hyfsat ok hyror fortfarande) för att i alla fall kunna köpa lite ljus och käka köttbullar på IKEA någon gång ibland. Just nu pågår en ekonomisk gentrifiering av Möllan, vilket innebär allt galnare hyror även på Möllan, så småningom… Så ett område får aldrig bli mer attraktivt om det finns hyresrätter där, eftersom vi redan har marknadshyror i Malmö. Vill vi ha det så? Vad hände med att bryta segregeringen, egentligen? Vart ska människor som vill kunna leva ett normalt liv med normala inkomster ta vägen, vart ska de med lägst inkomster ta vägen? Vart ska alla som inte är två med full lön leva? Jag frågar Malmö kommun.
Vi tvångsblandas för övrigt varje dag: på bussen, biblioteket, i affären, på sjukhuset, stranden, jobbet, i skolan, på caféet, gatan, badet, sjukhuset, chartern, överallt, i flerfamiljshuset och så vidare. Det är inte alltid helkul, men jag tror det kallas livet… Vissa politiker lever kanske så långt från "verklighetens folk" att de inte minns hur en alldeles vanlig vardag i Sverige kan se ut. Vi blandas nämligen från morgon till kväll.
Psst! Det finns även något som kallas för mänskliga rättigheter, läs här om bostadsfrågan:
Rätten till bostad
Alla har rätt till en lämplig bostad. Rätten till en lämplig bostad hör samman med rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Det fastställs i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen). Även barnkonventionen betonar att alla barn har rätt till en levnadsstandard som stödjer deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling – vilket inkluderar rätten till en trygg bostad.
FN-kommittén som övervakar ESK-konventionen menar att en lämplig bostad är mer än bara tak över huvudet. För att uppfylla kraven ska en bostad uppfylla flera kriterier:
Bostaden ska uppfylla grundläggande krav, som sanitet, skydd mot oväder, ohyra och andra förhållanden som gör det drägligt att bo där.
Bostäder får inte vara så dyra att de blir oåtkomliga för människor med begränsade resurser. Detta gäller både kostnaden för boendet och resorna till och från jobb, skola, matvarubutiker, med mera.
Lämpliga bostäder måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och andra som behöver bo i dem.
Det ska finnas ett besittningsskydd som garanterar rättsligt skydd mot vräkningar och trakasserier eller andra hot från hyresvärd, grannar, med flera.
Här är några exempel på vad konventionen innebär i praktiken:
Skydd mot vräkning – Stater ska säkerställa att människor inte blir godtyckligt vräkta utan rättslig prövning och alternativa lösningar. Människor får inte försättas i hemlöshet.
Tillgång till prisvärda bostäder – Det ska finnas bostäder som människor har råd med, inklusive hyresregleringar och stöd för låginkomsttagare.
Bostäder med grundläggande standard – Bostäder ska vara säkra, ha tillgång till vatten, sanitet och el samt vara byggda på ett hälsosamt sätt.
Om bostad och social trygghet på Institutet för mänskliga rättigheter.
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.
Det behövs resurser till detta. Inte mer skattesänkningar åt de som redan har det bra.
💋
/Döden döden döden
Förlåt Magda för att jag tyckte att du såg så arg,
tuff och förtroendeingivande ut i mitt tidigare inlägg,
men tyckte verkligen att postern uttryck kändes för räligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar