fredag 4 augusti 2017

Ge mig nåd

Skitsommar 




Oh, om du bara visste.   
Om du bara visste. Om du orkade gå i mina skor. 
Du skulle vara tyst och ge mig grädde i guld. Skala mina räkor, kamma mitt hår och sånt.

Men allt handlar om mig, det vill säga dig. Och du är så snäll som bestämmer att det du behöver är allra bäst för mig. 

Oh, snälla skitsommar, gå över någon gång. Ge mig en chans all läka. Inte en räka (förresten).

Om jag hade varit det minsta kapabel hade jag jobbat och lekt med mina barn. Jag hade gått på fest, och sagt tjenare och hej. Men nu är det inte så.  Varenda människa jag träffar är en belastning och allt går utför, men det skiter du ju i. Jag säger nej till nästan alla, nästan jämt, med sorg i hjärtat mitt. Men om det blir så att vi ses så är villkoren nästan alltid dina och aldrig blir du nöjd. Kanske är jag dålig, tråkig, konstig eller nåt'. Kanske skulle jag bara vara tacksam på något sätt? Eller så finns jag inte alls. 


/Döden döden döden 


1 kommentar: