måndag 21 september 2026

Löjrom

Lite lök på laxen?


Såg ut som ett riktigt fett bra band.

Skummade tidningarna när jag vaknade (för några dagar sen). Orkar inte med min samtid riktigt. Springer iväg och köper ett par strumpor och tar mig till stationen. I SvD läste jag något om att Hanne tycker att bidragskrämarna får väl klara sig själva och det kommer att bli kanon med marknadshyror. Tjofaderittan lambooo. Försöker läsa och förstå vad hon menar. Allt oklart, mer än att hon gillar nya Liberalernas Simona. 

Well, vi har redan marknadshyror. I alla fall i Malmö. Har du råd att lägga 20.000-30.000 för en hyresrätt är det lätt som en plätt. Noll kö. Tomma dyra lägenheter finns överallt. Vassego. Vad vill du egentligen? Förklara, snälla. Det finns för få lägenheter i normala områden som vanliga människor har råd med. Alla får inte plats att bo på säg Rosengård heller (i de få områden som finns med lägst, rimliga (!) hyror). 

Satt på tåget norröver. Hela Sverige var smutsgrått och bakom tallarna och mörka stenväggar och lokala duggregn skymtade kalhygge, på kalhygge, små sjöar, städer och hus. Solen gick ner över tallhimlen, ingen horisont i sikte. Vilsamt. I lugn kupé tjattrar ett gäng. Jag får säga till. Har med mig hörlurar. Jag överlevde, och tåget bara någon halvtimme sent. Så fruktansvärt trött. Kommer inte ihåg mitt telefonnummer. Mina koder. Febrig utan feber. Kallsvettas. Känns sådär. En biter ihop. 

Nå, Hanne, är bidragakrämarna de med dyra ägda bostäder som du menar på, de som inte orkar göra något hemma och inte vill betala för renoveringen av sina dyra villor och våningar själva? De som måste ha en massa bilar fast de bor i stan med tillgänglig kollektivtrafik. Håller helt med dig i så fall, Hanne! Du kan godt. Gör om gör rätt. Bort med rut-, rot-och ränteavdrag, direkt. De rige reder sig, såklart. Politikerna behöver inte fjäska mer för dem som redan har för mycket av allt. För varför är det bara fattiga som ska rätta mun för matsäck?

Sedan faller resonemanget kring de som väljer att bo (födas) i glesbygd, för de ska bara knipa käft och flytta dit jobben finns (ooops, där inga bostäder finns…). I glesbygd, där sjukhus på sjukhus läggs ner. Förlåt för att de föddes där, förlåt, förlåt för att de blir ledsna i ögat när det är 20 mil till närmsta BB, och för att deras hus inte värderas på samma skala som bostäderna i storstan. För att det kan kännas klurigt när kollektivtrafik, vårdcentraler och skolor läggs ner. 
För köpelägenheten i Säffle klarar sig personen i Malmö max två månader i hyresrätt. Max. Så det är en så ofantligt usel jämförelse. Glesbygdsbor från norr till söder som försett och förser landet med el, järn och mat med mera får helt enkelt skylla sig själva och sluta sätta på sig sina offerkoftor och flytta till stan där de kommer att krylla av jobb och bostäder till alla och envar, bara det blir marknadshyror någon gång. Annars kanske de kan bo i en barack eller i ett tältläger och äta löjrom hela dan? 

Nu vilar jag i mammas säng. Skånerost och soluppgång. Livet är bra vackert. 

Eder, 
/Döden döden döden 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar