söndag 17 april 2016

Mina skatter

Dina skatter 


L’Officiel magazine, 1972

Det är bra att alltfler tar tag i begreppet "samhällskontrakt. Det kanske finns lite hopp för medmänskligheten. Tack Anne Ramberg, Magdalena Ribbing med flera. Samtidigt som alla medier tjatar om kostnaderna för flyktingströmmarna. TV-nyheterna maler om detta en gång i halvtimmen, minst. Tänk om vi bara kavlade upp skjortärmarna och hjälpte till istället? Tänk om barnen som svälter fick mat och en lugn och trygg sovplats någonstans. Allt går om man vill, men visst är det skönare att bara gnälla på andra istället. 

SVT från Damaskus

UR Play: "Henry Ascher, professor vid Göteborgs universitet, berättar om vad tidigare uppleveser har för påverkan på nyanlända ungas välmående, hur förutsättningarna ser ut och vilket stöd nyanlända barn och unga behöver. Inspelat på Nacka Strandsmässan, Stockholm, den 8 mars 2016. Arrangör: Forte." ❤️ 

Läser Lena Andersson i DN och först blir jag mest bara förfärad och tänker att hon resonerar som ett litet barn. I alla fall så som jag tänkte som barn. Barn är ju som barn är: kloka men ganska egennyttiga. Rättvisan är viktig när det avser mig och mina behov. De kan ibland sakna kunskap men de har oftast hjärtan som elefanter, om jag får citera Olle. Jag är rätt säker på att Lena är både mer intelligent och långt mer bildad än mig så kanske är det därför jag blir så illa berörd av att resonemanget haltar så, dessutom kan hon vara himla cool. 1) Försäkringen betalar du väl varje månad? Om du begagnar dig av din försäkring vid skada har du troligtvis redan betalt, oftast långt mer än det du eventuellt skulle få vid skada, och är inga pengar du får som present. 2) Att hävda att finansvärlden har ett omoraliskt system är inte ett dugg marxistiskt. Eller jo, det kan nog stämma, vad vet jag, men det kan vara djupt omoraliskt ur ett generellt allmänmänskligt och samhälleligt perspektiv också. 3) Och vill Spotify flytta till USA kan väl Spotify göra det om dom har svårt att gå runt här hemma? Amerikanska arbetsgivare betalar försäkringar till sina anställda om de anställda har tur. Brevlådeföretagen ska vi inte tala om för de har bara ett syfte. De sociala avgifterna är höga, men visst har de väl successivt sänkts i Sverige?  - och är löntagarens pengar (att så många inte har koll på detta fascinerar mig djupt) som ska gå till bland annat sjuk- och föräldraförsäkringar med mera. Jag har jobbat med löner och uppbördsdeklarationer för eoner sedan, så jag vet. Men de pengarna ska alltså gå till sådana bra grejer om olyckan eller livet skulle knacka på. Jag tänker att Lena vill att vi ska minimera skattesvindel och slarv med våra pengar genom att slopa tårtor och allmän trivsel på statliga och kommunala verk och myndigheter, eller stänga dessa helt (?), men verkligen inte inte genom att kräva tillbaka vinsterna från riskkapitalet, för det torde vore väl marxistiskt, det med? Däremot skulle det vara väldigt skönt om man som vanlig medborgare kunde känna respekt och tilltro till våra politiker och Skatteverket, det kan jag hålla med om, och då tänker jag inte på våra skatter, utan på nepotism och sånt skoj. Tyckte att Vi har räknat på det här-sidan svarar Lena väldigt bra här.




En nyutbildad läkare i Norrland skryter för sina gamla vänner att nu behöver hen minsann bara jobba halvtid och ändå tjäna 50.000 i månaden. Att ta sig igenom en dyr skattefinansierad utbildning, som dessutom sägs kräva visst läshuvud, för att sedan jobba så lite som möjligt låter också lite osunt, precis som situationen på akuten kan vara ohållbar. Fast jag tycker om tanken: jobba lagom mycket, eller lite, beroende på hur man tänker, och sedan kunna leva riktigt gott. Men man bryter samhällskontraktet även där. Precis som Johan Norbergs krönikor (jättedålig tajming sist när du skrev om guldregnet kapitalisterna skulle bidra med samma dag som Panamaeländet kom ut, men gissar att du vill parera skadan genom din senare krönika om skattehelveteslandet Sverige: - Ja, det stämmer om du talar om en global ekonomi där enorma konglomerat enbart ska gynnas. Sådana som är för stora och viktiga för att betala skatt enligt sådana som dig? Men vanligt småföretagande, små till medelstora företag, göre sig icke besvär i en sådan ekonomi, det borde du veta och förstå. Så, jag hör vad du säger, men det är en svajig väg att gå. Jag vill inte att vi ska ha samma löner på allt arbete om mallen måste vara låglönenivån i Bangladesh till exempel, vilket krävs på en global marknad, eller hur? Eller vill du det, för att friheten känns teoretiskt mysigare så? Återigen, frihet för vem? I racet där enbart den som redan har, eller bara tar, gynnas. Som att valmöjligheterna verkligen skulle vara oändliga för alla. Precis som jag tycker att grekerna inte borde tvingas köpa holländska tomater för att det gynnar något annat EU-land, tycker jag gott att Sverige ska kunna ha egen produktion av mat och finfina ärtor. Vi gör oss sårbarare i längden tror jag. Jag tror på självständighet, men också samarbete. Jag har aldrig blivit försörjd av någon annan. Kanske för att jag vet att vad som helst kan hända. Det borde även andra känna till. Oavsett och just därför. Men alla skriver sina kontrakt och bär sina ok och gåvor. Heidi Avellan är inte på lite samma spår, fast i ett annat sammanhang.


Att känna sig glad i festliga smycken. Roland Bianchini för L'Officiel 
Fina modebilder här


Så lite om bildning (Svenska Dagbladet Thomas Steinfeldt) och varför det har blivit som det har blivit (The Guardian, George Monbiot). Som alltid: allt hör ihop och min fråga är varför så många börjat tjoa och gnälla om skatter precis i samband med Panamabekrymren och privata telefonsamtal från högsta ledningen på Skatteverket, samtidigt som klyftorna ökar och skolans kämpar i motvind bra många år nu.

Börjar lästa Platon (sent ska syndaren vakna) och Jan Stolpe skriver så här i förordet till Skrifter. Bok  5 : " ....  och manade människan att ära sin egen själ genom att praktisera det goda och undvika det onda i förhållande till gudar, till samhälle, till medmänniskor, till sig själv och till utländska besökare" men i dagens samtalsklimat skulle det väl innebära att man både är vänster- och feministextremist?

Hur ålderdomliga vissa idéer ändå är finns det vissa värden som torde vara grundläggande i alla kulturer. Kan man ju tycka i alla fall. 

Vad som saknas är politiker som tar tag i de här frågorna på riktigt. Politiker som inte blir bländade  av globalt bling-bling och rackartyg i skattesvängen. Jag kan känna ett sådant förakt, samtidigt har jag också ett kontrakt att hålla: att alltid göra så gott jag kan och hålla huvudet hyfsat kallt. Men det är svårt. 

Precis så känner jag med. Visa lite tacksamhet och dela med dig så gott du kan.

Är alldeles, alldeles för trött för den här texten. Håller på att tappa greppet helt. Vi vadar i lera och motvind trots att världen doftar gott. Övermäktiga dagar. Övertrött. Öronen vrålar men barnen är varma och nybadade. Nöjda mellan tjuvnyp och vrål. Tårna ser ut som russin. Kärlek och stök. 

/Döden döden döden 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar