Verkligheten igen

Fram- och baksidan.

/Döden döden döden älskar regn (på gräsmattan)

Fjäderlätt

Hade skrivit något lätt, om det svåra: Om blommor, ärtor, knoppar och värk. Den ljuva våren, nuet och sen:et. Om ledsnaden och lyckan: Brustna drömmar, sena sommarnätter och kanske något allmängiltigt därtill. Så for texten bort och morgonen måste samla ihop sig. Fokus krokus, som vi säger här hemma.

Ja, orden flöt bort på tunna vingar.

/Döden döden döden

Morgonstund

Vaknar så tidigt, oftast runt fem. En stund med rosavitguldigt solskimmer som klarnar upp allteftersom. Älskar att se solen gå upp, horisonten och den fria himlen. Första kaffekoppen är alltid godast. Fönstren smutsiga och dagen fri. Känns okej idag och sparrisen växer, så att man nästan kan se det. Millimeter för millimeter. Huvudet oklart, men njuter av det lilla stora livet. Och kaffet.

Kanske ser inlägget tossigt ut, men det bjuder jag på.

Fred och kärlek,

/Döden döden döden (som inte för mitt liv kan förstå storheten med Alice Munro. Jag har läst nu och jag begriper bara inte. Det är i inte alls dåligt, men... Är jag dum eller? Förklara gärna för mig, någon snäll)

Soluppgång genom smutsigt fönster