Hemma

Just nu ligger livet i träda. Väntan, livet och nuet. Fingrarna, tankarna och tangenterna trillar, stannar och ramlar över varandra. Hakar upp sig. Orden blir tjocka: Trögflytande och konstiga. Jag vill berätta om Ingmar Bergmanstan. Jag vill berätta om Sanatoriet i skogen, på kullen vid de två sjöarna. Jag tror att det kommer, men just nu kämpar jag för normaliteten. Att begripa fattigdomen och tröttheten. Låtsas lite. Låta skenet bedra och ljuga en smula. Försköna för att stå ut. Att låtsas att livet inte är i vägen för livet. För det är precis så det är.

Eder

/Döden döden döden samlar sig