Jag skulle också vilja passa på att önska alla vuxna en examen i barn. En baskurs i kärlek och respekt, och om det inte räcker till, att samhället och medmänniskor kunde kliva fram. Både vad gäller unga med psykiska problem eller den här FASANSFULLA genomvidriga artikelserien från Reuters om vad som kan hända med adopterade barn, när adoptionen går fel. När föräldrarna inte tyar att vara de föräldrar de lovat att vara. Det är inte okej när barn far illa. Så läs inte den här artikelserien om du vill ta dig en skön spa-dag eller är sugen på en fridfull höstvecka. Jag mår fortfarande dåligt efter helgens läsning. Läs den om du orkar. Jag känner att det hela tiden handlar om att orka. Orka bry sig, och just nu ser inte världen ut som vacker, rättvis plats. Det är dags att säga hej till lite nej.
Den filmade, pedagogiska illustrationen över ultraliberal fördelningspolitik ovan är också väldigt svår att orka ta in. Kapitalism behöver väl inte vara av ondo, men bör vara intellektuellt ifrågasatt, reglerad och ansvarsfull, och liberalismen är varken fritänkande eller ekonomiskt sund idag. I alla fall inte det anlete den visar, då den ter sig alltmer rättsvidrig, egennyttig och ansvarsbefriad. Den krossar samhällen, natur och människor fritt, ogenerat och glatt. Jag är superfascinerad och stum. Jag bara gapar. För händer det här mitt framför nosen på oss. På riktigt? Nu?
Hejhej!
/Döden döden döden ständigt förvånad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar