Ja, då ska vi väl stänga butiken för den här gången då. Barnen badar och vädret ligger någonstans mellan hopp och förtvivlan. Känner mig positiv på ett balanserat vis. Ni galningar som älskar LIIIVET var dag. Ni som lever i glädjestan. Vad går ni på egentligen? Förnekelse eller centralstimulerande? Eller så är det bara min oförmåga att omfamna elände med ett lyckorus? Ja, jag ska fundera lite kring det där, glad känner jag mig i alla fall. Fredagsparty med gotter och så På Spåret. Mums och hurra.
Nu en partyhatt och helgmusik. Barnens favoritlåt och en snabbsummering av sjukvårdsrelaterat för min del nedan:Vi listar lite snabbt:
1. Mödravårdscentralen, privat. Fel dos heparin (blodförtunnande), remitterade inte till specialistmödravården vilket ska ske. Hade inte heller möjlighet att ge kurserna inför förlossningen innan vecka 40. För många patienter.
2. BB, allmänna sjukhuset. Missade att kolla om jag skulle ta blodförtunnande i flera dagar i samband med och efter förlossningen, samt ignorerade svår buksmärta trots risk för att det fanns moderkaksrester. Fick akutopereras efter omkring 14 dagar (på grund av rikligt med moderkaksrester).
3. Akuten, allmänna sjukhuset. Blir hemskickad med svår huvudvärk (trots känd antitrombin III-brist, nyförlöst samt nyopererad). När man berättar detta för läkare brukar de flesta reflexmässigt rygga tillbaka (sinustrombos är en så kallad differentialdiagnos vid snabbt uppkommen huvudvärk).
4. NIVA, allmänna sjukhuset. Efter timmar av operation i skallen för att avlägsna ovanligt stor blodpropp ger man mig blodförtjockande istället för -förtunnande. NIVA Lex Maria-anmäler.
Handlar det (spekulerar fritt och vilt) om pengabesparingar? Handlar det även om att jag är kvinna utan statusutbildning och inte är tillräckligt vacker? För ni vet väl att man behandlar samma symptom olika på grund av olika yttre faktorer. Eller handlar det om att sjukvården faller samman?
Kärlek,/Döden döden döden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar