TACK!

Jag hade tänkt börja dagen med kaffe, lite müsli och toppa med skryt. Att skryta är nog inte helt legio men kan kännas, handen på hjärtat, rätt gött ibland - fast man vet att det är FEL. Kanske kan man baka in det lite snyggt så att inte Jante kommer och slår en på nosen. Hårt. Eller så ignorerar man gängse sociala regler och bara brakar på? Inte alltid snyggt, men kul så länge det varar, skulle man kunna säga. Men, nej, jag pallar inte idag, men det kommer säkert någon annan gång. 

Idag läste jag del två av Maciej Zarembas artikel-serie patienten och prislappen i DN. Läs! Jag skickade ett mail och tackade. Jag brukar inte göra så, men jag ska bjuda mer på vänlighet och inte skämmas för det. 

Jag har länge tänkt skriva till Mikal Gilmore och tacka för att han skrev så naket ärligt, klokt och fint om sin dödsdömde mormonbror Gary i Shot In The Heart, som jag lånade av en vän från förr (så vet någon hur man når honom kan ni väl kontakta till mig?). Jag läste den tillsammans med Bödelns Sång av Norman Mailer som handlar om samme man ur ett annat känsloläge och språk. Rekommenderas båda två. Och hade det varit möjligt att tacka Herman Hesse för att han gav mig mina sista tonår en mening hade jag älskad att göra det, men tackar via bokgåvor till nya generationer istället. Som äldre förstår man inte. Inte jag i alla fall, men som ung: Oh, a-ha och jag är inte ensam mer! Det finns vissa fördelar med att vara ung, utöver en air av ungdomlig skönhet, trots allt. Så tack tack tack tack! Jag ska tacka lite mer och fler.

Sedan så hoppas jag att ni såg programmet Lönesänkarna / Dokument Inifrån på SVT. Om inte, titta här.
Egentligen borde alla svenskar titta på detta program en gång i veckan tills polletten trillat ned. Återigen: VI HÖR IHOP.

Puss!
/Döden döden döden